L\u00e4s denna artikel! Viktigt \u00e4mne!<\/p>\n
F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i m\u00e4nsklighetens historia har vi kastat n\u00e4stan all erfarenhet om barn p\u00e5 historiens soptipp. M\u00e5nga barn m\u00e5r i dag riktigt d\u00e5ligt och det blir bara v\u00e4rre. Men i dagens demokratiska Sverige f\u00e5r man inte st\u00e4lla fr\u00e5gan om det kan finnas ett samband mellan v\u00e5r moderna syn p\u00e5 hur barn skall v\u00e4xa upp och den \u00f6kande sjukligheten hos barnen, skriver Annica Dahlstr\u00f6m och Christian S\u00f6rlie Ekstr\u00f6m.<\/p>\n
L\u00e5t oss f\u00f6r en stund helt bortse fr\u00e5n oss sj\u00e4lva och fokusera p\u00e5: vad \u00e4r bra f\u00f6r barnen? Vi konfronterar allts\u00e5 fr\u00e5gan huruvida utvecklingen \u00e4r f\u00f6r barnens b\u00e4sta eller om vi vuxna f\u00f6r\u00e4ldrar driver n\u00e5got i rent egenintresse.<\/p>\n
<\/p>\n
Sj\u00e4lvmord, suicidf\u00f6rs\u00f6k, depression och konsumtion av psykofarmaka har bland unga kvinnor \u00f6kat med upp till 400 procent under de senaste tio \u00e5ren. (Kanske det h\u00e4nger ihop med att alla barn f\u00f6rv\u00e4ntas bete sig som pojkar?) Trenden f\u00f6r unga m\u00e4n \u00e4r densamma \u00e4ven om utvecklingen inte \u00e4r lika dramatisk. Ju yngre barn desto brantare \u00f6kning, de uppv\u00e4xande barnen m\u00e5r allt s\u00e4mre och vi undrar varf\u00f6r.<\/p>\n
<\/p>\n
Den f\u00f6rsta generationen som f\u00f6tts under de nya betingelserna i Sverige har varit p\u00e5 f\u00f6rskolan fr\u00e5n ett \u00e5rs \u00e5lder och har under sina f\u00f6rsta sex \u00e5r tillbringat st\u00f6rre delen av sitt vakna liv med f\u00f6rskolepersonal. Dessutom har de levt i ett samh\u00e4lle som inbillar oss att m\u00e4n och kvinnor \u00e4r likadana och har identiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar att ta hand om barn, utan h\u00e4nsyn till egna val. Det \u00e4r f\u00f6rst nu vi kan se hur den generation m\u00e5r som f\u00e5tt ta konsekvenserna av det svenska experimentet.<\/p>\n
<\/p>\n
Sambandet mellan att b\u00e5da f\u00f6r\u00e4ldrar arbetar mer och ungdomars psykiska oh\u00e4lsa.<\/strong>\u00a0I dag arbetar f\u00f6r\u00e4ldrar cirka \u00e5tta timmar mer per vecka och hush\u00e5ll \u00e4n f\u00f6re 1980.\u00a0<\/em>Det inneb\u00e4r drygt 1,5 timma per dag i minskad barn-f\u00f6r\u00e4lderkontakt. Om vi antar att vaket umg\u00e4nge f\u00f6re 1980 var 3-4 timmar per dag f\u00f6r sm\u00e5 barn \u00e4r 1,5 timma en minskning med 40-50 procent!<\/p>\n <\/p>\n Gr\u00e5ter hoppl\u00f6st<\/strong><\/p>\n Anknytning \u00e4r ett i dag v\u00e4l utforskat begrepp. Det \u00e4r vetenskapligt visat att barn beh\u00f6ver n\u00e4ra kontakt med sin mor under de f\u00f6rsta levnads\u00e5ren. De beh\u00f6ver \u00e4ven sin far men modern \u00e4r v\u00e4sentligast under de 2-3 f\u00f6rsta \u00e5ren. Ett barn som gr\u00e5ter hoppl\u00f6st n\u00e4r det l\u00e4mnas p\u00e5 f\u00f6rskolan upplever sig \u00f6vergivet. Det \u00e4r f\u00f6rst vid 4-5 \u00e5rs \u00e5lder som barn f\u00e5r ett tidsbegrepp. N\u00e4r vi l\u00e4mnar ifr\u00e5n oss ett\u00e5ringen har den ingen m\u00f6jlighet att bed\u00f6ma om f\u00f6r\u00e4ldern n\u00e5gonsin kommer tillbaka. Tolv m\u00e5nader \u00e4r den k\u00e4nsligaste \u00e5ldern ur ett anknytningsperspektiv och d\u00e5 s\u00e4tter vi barnen i f\u00f6rskola i Sverige. Skador i anknytnings-processen \u00e4r ofta irreparabla och resulterar i oro, \u00e5ngest och depression. Just vad v\u00e5ra ungdomar lider av i dag.<\/p>\n <\/p>\n M\u00e4n och kvinnor \u00e4r olika i hj\u00e4rnan.\u00a0<\/strong>Den andra faktorn \u00e4r att m\u00e4n och kvinnor f\u00f6rv\u00e4ntas g\u00f6ra samma saker. Det bygger p\u00e5 en politisk, obelagd tes att m\u00e4n och kvinnor \u00e4r utbytbara vad g\u00e4ller egenskaper och f\u00f6ruts\u00e4ttningar att ta hand om barn. Att en 50-50-delning skulle vara i barnens intresse f\u00f6ruts\u00e4tter att m\u00e4n och kvinnor \u00e4r identiska.<\/p>\n <\/p>\n Men vi \u00e4r\u00a0inte<\/em>\u00a0identiska! Det finns stora skillnader i hj\u00e4rnan mellan medelm\u00e4n och medelkvinnor. Naturligtvis finns avvikelser i populationen i form av m\u00e4n med utpr\u00e4glat feminina hj\u00e4rnegenskaper och vice versa men statistiskt finns betydande skillnader. Olikheterna har utvecklats under evolutionen och skillnaderna fastst\u00e4lls f\u00f6re f\u00f6delsen. Myten om att vi f\u00f6ds som neutrala varelser och att samh\u00e4llet tvingar in oss i identiteter som m\u00e4n eller kvinnor \u00e4r en av de kusligaste politiska l\u00f6gnerna i modern tid!<\/p>\n <\/p>\n Straffas ekonomiskt<\/strong><\/p>\n Det \u00e4r dyrt att \u00e4lska sitt barn i Sverige.\u00a0<\/strong>F\u00f6r att tvinga in oss i sin politiska modell anv\u00e4nder svenska staten ekonomiska styrmedel. En familj som envisas med att vara hemma tre \u00e5r med sitt barn, varav med mamma de f\u00f6rsta 1,5 \u00e5ren, straffas enligt v\u00e5ra ber\u00e4kningar med cirka 400 000 kronor. Det g\u00e5r till s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n <\/p>\n * Full f\u00f6r\u00e4ldrapenning betalas ut under 13 m\u00e5nader och \u00e4r delvis k\u00f6nsbunden. J\u00e4mst\u00e4lldhetsbonusen premierar familjer d\u00e4r mamma b\u00f6rjar jobba efter 6 m\u00e5nader. Om mamma \u00e4r hemma 13 m\u00e5nader straffas familjen med 68 000 kronor per barn.<\/p>\n <\/p>\n * V\u00e5rdnadsbidraget betalas ut under tv\u00e5 \u00e5r till dem som inte belastar dagis. En heltids f\u00f6rskoleplats kostar kommunen cirka 14 500 kronor per m\u00e5nad netto, en peng det skulle g\u00e5 att leva p\u00e5 och som en familj skulle kunna f\u00e5 utan att det kostade ett \u00f6re. Men v\u00e5rdnadsbidraget \u00e4r futtiga 3 000 kronor per m\u00e5nad och frivilligt f\u00f6r kommunen att betala ut. Av 14 500 kronor per m\u00e5nad som kommunen sparar betalar de allts\u00e5 tillbaka max 3 000 kronor. Skillnaden, 11 500 kronor per m\u00e5nad, stoppar kommunen i egen ficka. Det h\u00e4r \u00e4r barnets pengar och n\u00e4r det fyllt tre \u00e5r stoppar alla kommuner allt i egen ficka.<\/p>\n <\/p>\n * S\u00e4rbeskattningen inf\u00f6rdes f\u00f6r att vi inte skulle kunna leva p\u00e5 en inkomst. Familjer med en inkomst och r\u00e4tt till full f\u00f6r\u00e4ldrapenning f\u00f6rlorar cirka 26 000 kronor per \u00e5r p\u00e5 s\u00e4rbeskattningen.<\/p>\n <\/p>\n Med en f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6n p\u00e5 20 000 kronor per m\u00e5nad brutto,\u00a0beskattningsbar och pensionsgrundande<\/em>, skulle vi ha valfrihet att vara med v\u00e5ra barn och samtidigt slippa diskussioner om att det viktigaste jobbet i livet \u00e4r en kvinnof\u00e4lla.<\/p>\n <\/p>\n Basen f\u00f6r den svenska statens familjemodell eroderar allts\u00e5 och politiken bedrivs i strid mot v\u00e5ra evolution\u00e4ra f\u00f6ruts\u00e4ttningar och mot barnens intressen.\u00a0<\/strong>Den drivs helt av vuxnas sn\u00e4vt personliga intresse f\u00f6r materiell v\u00e4lf\u00e4rd och statens behov av tillv\u00e4xt. Staten har enorma och v\u00e4xande kostnader f\u00f6r psykisk oh\u00e4lsa men grundorsaken vill man av kortsiktiga, nationalekonomiska orsaker inte ta i. Barn och ungdomar anv\u00e4nds som tillv\u00e4xtbr\u00e4nsle och den politiska cynismen \u00e4r total. Det \u00e4r barnen som i dag sitter med notan i kn\u00e4t och f\u00e5r ta konsekvenserna av det svenska experimentet.<\/p>\n <\/p>\n Annica Dahlstr\u00f6<\/strong>m<\/strong><\/p>\n l\u00e4kare, neurobiolog, professor vid G\u00f6teborgs universitet, f\u00f6rfattare och f\u00f6rel\u00e4sare<\/p>\n Christian S\u00f6rlie Ekstr\u00f6m<\/strong><\/p>\n mastersexamen i industriell ekonomi, f\u00f6rfattare, debatt\u00f6r och milj\u00f6aktivist<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" L\u00e4s denna artikel! Viktigt \u00e4mne! En familjepolitik som g\u00f6r barnen psykiskt sjuka Publicerad 27 mars 2011\u00a0Uppdaterad 1 oktober 2012, GP F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i m\u00e4nsklighetens historia har vi kastat n\u00e4stan…<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_bbp_topic_count":0,"_bbp_reply_count":0,"_bbp_total_topic_count":0,"_bbp_total_reply_count":0,"_bbp_voice_count":0,"_bbp_anonymous_reply_count":0,"_bbp_topic_count_hidden":0,"_bbp_reply_count_hidden":0,"_bbp_forum_subforum_count":0,"footnotes":""},"categories":[13,23,25,47],"tags":[295,413],"class_list":{"0":"post-1023","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-barn","7":"category-familj","8":"category-foralder","9":"category-livet","10":"tag-dagis","11":"tag-forskola"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/lindalampenius.com\/eng\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1023","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/lindalampenius.com\/eng\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/lindalampenius.com\/eng\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lindalampenius.com\/eng\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lindalampenius.com\/eng\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1023"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/lindalampenius.com\/eng\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1023\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/lindalampenius.com\/eng\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1023"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/lindalampenius.com\/eng\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1023"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/lindalampenius.com\/eng\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1023"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}