Olivia \u00e4r nu 4 \u00e5r gammal, vilket betyder att det snart \u00e4r dags f\u00f6r en ny period i hennes liv. Vi alla som bor i Sverige och Finland kan v\u00e4l h\u00e5lla med om att vi \u00e4r lyckligt lottade. Staten (vi skattebetalare) bekostar skolg\u00e5ngen.<\/p>\n
Den finska skolan \u00e4r idag b\u00e4ttre \u00e4n skolan i Hong Kong, Japan och Korea. Sverige ligger L\u00c5NGT efter p\u00e5 denna lista. \u00c4r det f\u00f6r att svenskar \u00e4r dummare? Kanske? …Nej, sj\u00e4lvklart inte! Det \u00e4r skolan det \u00e4r fel p\u00e5! Man f\u00e5r inte l\u00e4ra sig att man m\u00e5ste jobba och anstr\u00e4nga sig f\u00f6r att l\u00e4ra sig saker i livet och uppn\u00e5 sina m\u00e5l. Man f\u00e5r inte heller l\u00e4ra sig att k\u00e4nna den n\u00e4stan euforiska k\u00e4nslan, d\u00e5 man jobbat h\u00e5rt och f\u00e5r sin bel\u00f6ning n\u00e4r man lyckas i slut\u00e4ndan. Jag tror att elitidrottare och klassiska musiker omedelbart f\u00f6rst\u00e5r vad jag pratar om…<\/p>\n
Tillbaks till v\u00e5r vardag…Tyv\u00e4rr m\u00e5ste allts\u00e5 Olivia v\u00e4lja den svenska skolan framom den finska. Vi kan inte bo i Finland pga min mans yrke och spr\u00e5ksv\u00e5righeter.<\/p>\n
Jag \u00e4r r\u00e4dd f\u00f6r att v\u00e5ra d\u00f6ttrar skall hamna i en skola d\u00e4r det kr\u00e4vs en minimal m\u00e4ngd arbete f\u00f6r att klara sig. Det verkar ocks\u00e5 som att disciplin och respekt f\u00f6r medm\u00e4nniskor och \u00e4ldre inte existerar i den svenska skolan.<\/p>\n
Ungdomar reser runt i v\u00e4rlden mer \u00e4n n\u00e5gonsin. M\u00e5nga dr\u00f6mmer om att bos\u00e4tta sig utomlands. Hur skall det d\u00e5 g\u00e5 f\u00f6r dessa stackars svenska individer. Konkurrensen \u00e4r stenh\u00e5rd och de flesta andra i-l\u00e4nderna har oerh\u00f6rt mycket b\u00e4ttre skolor \u00e4n Sverige. Framf\u00f6r allt kr\u00e4vs det mer av eleverna i de utl\u00e4ndska skolorna och l\u00e4rarna har h\u00f6gskoleutbildning.<\/p>\n
Jag f\u00f6rst\u00e5r ej heller varf\u00f6r svenskar \u00e4r s\u00e5 r\u00e4dda f\u00f6r vitsord? Idioti, tycker jag.<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
L\u00c4S DESSA ARTIKLAR!!!<\/p>\n
Mats Carlbom f\u00f6r DN:<\/em><\/p>\n ”VASA”. Lugn i klassen, inget klotter i skolan, b\u00e4st i v\u00e4rlden p\u00e5 matematik och l\u00e4sning. Den finska skolan har framst\u00e5tt som en f\u00f6rebild. Men h\u00e4r finns ocks\u00e5 sj\u00e4lvkritik: svenskarna \u00e4r b\u00e4ttre p\u00e5 att diskutera och arbeta i grupp.<\/em><\/p>\n I Finland f\u00e5r barnen betyg fr\u00e5n l\u00e5g \u00e5lder, oftast trean eller fyran, och l\u00e4rarna har stor sj\u00e4lvst\u00e4ndighet. Skolorna sk\u00f6ter i h\u00f6g grad sig sj\u00e4lva; h\u00e4r finns inte ens skolinspektioner.<\/em><\/p>\n I OECD:s stora unders\u00f6kning 2001, Pisa, visade sig 15-\u00e5ringarna i Finland vara b\u00e4st p\u00e5 matematik, l\u00e4sning, naturvetenskap och probleml\u00f6sning. Tre \u00e5r senare, h\u00f6sten 2004, kom en ny Pisaunders\u00f6kning. Finland bef\u00e4ste sin f\u00f6rstaplacering f\u00f6re Hongkong, Japan och Korea.<\/em> L\u00e4rarna har traditionellt h\u00f6g status i Finland, ber\u00e4ttar Gun Jakobsson, rektor p\u00e5 Vasa \u00f6vningsskola. Att skolorna och l\u00e4rarna \u00e4r mer sj\u00e4lvst\u00e4ndiga i Finland \u00e4n i m\u00e5nga andra l\u00e4nder har lyfts fram som en av f\u00f6rklaringarna till de fins\u00adka framg\u00e5ngarna.<\/em><\/p>\n – Samh\u00e4llet visar att det litar p\u00e5 l\u00e4rarna. Och en person man litar p\u00e5 f\u00e5r st\u00f6rre sj\u00e4lvf\u00f6rtroende och g\u00f6r d\u00e4rmed ett b\u00e4ttre jobb, s\u00e4ger Gun Jakobsson.<\/em><\/p>\n H\u00e4r \u00e4r en fyra, en femma och en sexa hopslagna, de har vissa lektioner ihop, andra, som matematik och spr\u00e5k, var f\u00f6r sig. De tre klassrummen kan l\u00e4tt g\u00f6ras om till ett. Klasserna sk\u00f6ts av tre l\u00e4rare som lagt upp programmet helt sj\u00e4lva, ett exempel p\u00e5 l\u00e4rarnas sj\u00e4lvst\u00e4ndighet, menar Gun Jakobsson.<\/em><\/p>\n Hon k\u00e4nner mycket v\u00e4l till det svenska skolsystemet och s\u00e4ger att det finns en sak som f\u00e5r finska l\u00e4rare att himla med \u00f6gonen: att betyg inte ges f\u00f6rr\u00e4n i \u00e5ttonde klass i Sverige.<\/em><\/p>\n – Ingen finsk l\u00e4rare tror sina \u00f6ron. Det \u00e4r ju en ren oartighet, man struntar i att ge eleven ade\u00adkvat feedback!<\/em><\/p>\n Det finska betygssystemet best\u00e5r av siffror i sju steg: fr\u00e5n 4 (underk\u00e4nd) till 10, och s\u00e5 har det varit s\u00e5 l\u00e4nge n\u00e5gon kan minnas utan att ifr\u00e5gas\u00e4ttas.<\/em><\/p>\n http:\/\/www.dn.se\/nyheter\/sverige\/lararna-bakom-succen-for-skolorna-i-finland\/<\/em><\/a><\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Liv Beckstr\u00f6m<\/em><\/p>\n P\u00e5 Johannesskolan i Malm\u00f6 g\u00e5r 40 procent av niorna (!) ut grundskolan utan tillr\u00e4cklig beh\u00f6righet till n\u00e5got gymnasieprogram. De har inte f\u00e5tt godk\u00e4nt i k\u00e4rn\u00e4mnena svenska, matte, engelska och kanske inte heller i andra \u00e4mnen och hamnar i ett Individuellt program, en sorts f\u00f6rl\u00e4ngd grundskola, med risk f\u00f6r utanf\u00f6rskap och l\u00e5ngtidsarbetsl\u00f6shet. <\/em> Finland visas med r\u00e4tta upp som ett gott exempel. D\u00e4r \u00e4r det betyg fr\u00e5n \u00e5rskurs 5, men det \u00e4r inte betygen ensamma som f\u00f6rklarar skolans topplacering f\u00f6r tredje \u00e5ret i OECD:s internationella skolt\u00e4vling i Pisa. <\/em> Betygen i Finland anv\u00e4nds inte f\u00f6r att konkurrera om utbildningsplatser. <\/em> I finska skolor h\u00e4nger \u00e4ven de svagaste eleverna med och f\u00e4rre sl\u00e5s ut. Klasserna blandas och starka elever lyfter de svagare. L\u00e4rarna har h\u00f6g status och alla har 5 \u00e5rs utbildning. Obeh\u00f6riga finns inte. <\/em>
\nAlla har de akademisk examen, och l\u00e4raryrket \u00e4r s\u00e5 popul\u00e4rt att studenterna st\u00e5r p\u00e5 k\u00f6 f\u00f6r att komma in. Gallringen \u00e4r stenh\u00e5rd. Och det trots att l\u00e4rarl\u00f6nerna ligger p\u00e5 i stort sett samma niv\u00e5 som i Sverige.<\/em><\/p>\n
\nMed de nya energiska l\u00e4rarna som under n\u00e5gra m\u00e5nader ska f\u00e5 upp studiemotivationen i klass 9A s\u00e5 har det b\u00f6rjat h\u00e4nda saker i klassen. De planerar f\u00f6r framtiden och inser pl\u00f6tsligt att betygen \u00e4r avg\u00f6rande – och att de g\u00e5r att p\u00e5verka med egna insatser! <\/em>
\nDen nya rektorn s\u00e4tter ribban h\u00f6gt: Alla ska g\u00e5 ut med godk\u00e4nt. Ja, det \u00e4r ett rimligt m\u00e5l, och det som \u00e4r sk\u00e4mmigt \u00e4r att det r\u00e4knas som h\u00f6gt och inte varit sj\u00e4lvklart tidigare.<\/em><\/p>\n
\nTidningen Dagens Samh\u00e4lle har ett reportage om det finska undret i sin temabilaga Skola & L\u00e4rande (mars\/2008) och visar p\u00e5 n\u00e5gra intressanta saker.<\/em><\/p>\n
\nSkolorna beh\u00f6ver inte str\u00e4va efter h\u00f6ga betygssnitt f\u00f6r att klara sig i konkurrens med andra skolor, utan \u00e4r ett s\u00e4tt f\u00f6r eleverna att j\u00e4mf\u00f6ra sina nuvarande prestationer med de tidigare.<\/em><\/p>\n
\nDen finska skolan har sluppit besparingar, den slipper konkurrera med skolpeng, antalet friskolor \u00e4r minimalt. <\/em>
\nEleverna f\u00e5r 30 timmar l\u00e4rarledd undervisning i veckan, medan svenska l\u00e4rare bara \u00e4gnar 30 procent av sin tid till undervisning. Framf\u00f6rallt har den finska skolan arbetsro. I den finska skolan \u00e4r det f\u00e4rre elever som sl\u00e5s ut \u00e4n i skolan i \u00f6vriga nordiska l\u00e4nder. \u00c4ven om man tar bort elever som har utl\u00e4ndsk bakgrund n\u00e5r Sverige inte upp till Finlands resultat.<\/em><\/p>\n