Kejsarsnitt och ”falsk” ischias

Jag har fått ett par kommentarer gällande mitt förra inlägg. Försöker godkänna kommentarerna, men WordPress appen på mobilen krånglar igen.

En tjej frågade varför jag skall snittas. När Olivia föddes, kunde det ha gått RIKTIGT illa. Jag hade gått över tiden med nästan två veckor, när förlossningen satte igång.
Jag OCH OLIVIA fick genomlida 21 timmar av förlossning, innan barnmorskorna fattade att ta in en läkare för att se varför Olivia inte kom neråt i förlossningskanalen. Olivias hjärtljud började också då bli oregelbundna.
När läkaren kom in, konstaterade han på en halv minut att jag måste snittas akut. Olivia rymdes inte ut. Hennes huvud fastnade i mina bäckenben.

Både min man och jag har sedan dess varit så fruktansvärt besvikna och arga på Danderyds förlossningsavdelning för det som skedde. Jag bestämde mig då för att ALDRIG mer bli gravid och det tog mig 2 1/2 år, att ens kunna tänka mig att försöka få ett barn till.

Den här gången har jag pratat mycket om detta med två läkare. Båda säger, att risken för att samma sak skall hända igen är för stor för att jag skall kunna föda normalt. Så nu blir det planerat snitt.

Är det någon som haft ”falsk” ischias under graviditeten?
Varje kväll är ett helsike. Gör så förbaskat ont i högra skinkan! Känns som tandvärk och sendrag på samma gång.
Vad har ni gjort för att lindra smärtan?

Allt var förresten toppen på ultraljudsundersökningen igår 🙂