Jag saknar mina föräldrar väldigt ofta. Jag flyttade ju bort från Finland redan 1997 (då till Los Angeles) och träffar dem alldeles för sällan. Nu när jag var i Finland och uppträdde, fick jag spendera tid (dock inte tillräckligt mycket pga repetitioner och uppträdande) med pappa. Mamma var kvar på landet. Min pappa är en riktig ”krutgubbe”. Han är 90 år, helt klar i ”knoppen” och jäkligt rolig. Nu när jag själv har barn, har jag börjat fundera mer på allt man ärver av sina föräldrar. Både mamma och pappa har ju jobbat med musik, sång och teater sedan de var unga, så jag vet var jag fått mitt musikintresse och musikaliska begåvning ifrån. Angående utseendet, så liknade jag mest pappa ända tills jag blev 26-29 år gammal. Då började jag bli en blandning av mamma och pappa. Väldigt skumt hur mycket man kan ändra utseende genom åren…
Lämna ett svar