Det är ofattbart hur mycket negativt jag hört om förlossningar när jag pratat med väninnor som fött i Sverige. Det är svårt att förstå att händelserna skett i ett toppmodernt land som Sverige.
Skall bli intressant att se ”Uppdrag granskning” ikväll…
Stora brister i svenska förlossningsvården
”Uppdrag Granskning” avslöjar i kväll stora brister i den svenska förlossningsvården. Enligt granskningen lämnas allvarliga skador utan vare sig diagnos eller operation. Och barnmorskor misstänks till och med mörka att skador uppstått.
Varje år drabbas 4000 kvinnor av sfinkterruptur, att underlivet spricker från slidan till ändtarmsöppningen under förlossningen. Men det är den officiella statistiken. Enligt kvällens avsnitt av ”Uppdrag Granskning” i SVT är den verkliga statistiken en helt annan .Enligt experter som ”Uppdrag Granskning” talat med rör det sig snarare om 10 000 kvinnor som drabbas varje år.

Rapporteras inte
Men den allvarliga skadan rapporteras inte alltid, enligt granskningen. Och kvinnor kan skickas hem utan vare sig diagnos eller operation.
Om kvinnan efter en sfinkterruptur inte får vård direkt ökar risken för ett långt lidande med smärta, avföringsläckage och oförmåga till ett fungerande sexliv.– För mig är det helt obegripligt. Missar man en total sfinkterruptur då anser jag inte att man har de kunskaper det krävs för att vara barnmorska, säger Monica Tegnér som själv jobbar som barnmorska, till ”Uppdrag Granskning.”

Skam
Men det kan också finnas andra orsaker, som skammen över att ha gjort ”ett dåligt jobb.”Och antalet sfinkterrupturer kan också vara ett argument vid löneförhandlingar – och därför misstänks barnmorskor för att mörka att skador uppstått, enligt granskningen. En barnmorska i Västra Götalandsregionen som ”Uppdrag Granskning” har talat med berättar att hon blev konfronterad under lönesamtalet med de skador som hon rapporterat från förlossningarna.

Av Anna Skarin

Jag kan förstå att sköterskor/läkare inte vill rapportera om allvarliga händelser, när de t.o.m. ”glömmer” att nämna att 3 stycken elever (BM stud) plötsligt stod inne i min förlossningssal och glodde på mig mitt i min förlossning. Inte sjutton ville jag ha någon extra person där inne för att titta på mitt lidande och min mest personliga och intima händelse i mitt liv.
Jag hade gått nästan två veckor över tiden, men barnmorskan väntade på att ta in läkare för att se varför barnet inte kunde komma ut i nästan ett helt dygn. Sedan bar det av mot operationssalen. Olivia föddes med akut snitt.
Jag hittar ej heller någon som helst notering ang Olivias oregelbundna hjärtljud i slutet av skedet innan läkaren äntligen kom och tittade på mig.

Här nedan är en del av intervjun jag gjorde för tidningen mama, när Olivia var ca 1 år gammal:

Tagna av: Hans Ericsson

Hon turnerade fram till julen 2008, Olivia föddes den 26 februari året därpå.
– Det gick hur galant som helst att springa omkring på scenen och resa från stad till stad, säger Linda.
– På nyårsafton kom smärtan. Jag var inte alls förberedd på hur ont det kunde göra. Olivia levde om som en tornado i magen. Hon vände sig hela tiden, for omkring som en mini­tornado och jag hade två vändningsförsök inbokade innan Olivia äntligen föddes – nästan två veckor efter beräknat datum. Vid båda vändningsförsöken vände hon sig rätt precis innan vändningen skulle göras…
Under graviditeten låg Linda ofta mot en vägg, med benen rakt upp i luften, för att hon hört att det skulle få barnet att vända sig. Att stå på alla fyra hörde också till hennes favoritsysslor under de sista veckorna. Enligt Linda är det bara en havande kvinna som gått över tiden som kan fatta hur olidligt långa alla dagar, timmar och minuter känns, då man väntar på att underverket ska komma till världen.

Tagna av: Hans Ericsson

Och så kom förlossningen – där inget blev som det var tänkt?
– Ja, vi åkte in natten mellan den 24 och 25 februari, klockan 2:40, och klockan 16 nästa eftermiddag började jag få Syntocinon eftersom jag inte öppnade mig trots värkarna. Då trodde jag att det skulle sätta fart och att Olivia snart skulle vara vid min sida. Men nej. De oavbrutna värkarna höll på att knäcka mig. Det finns stunder jag inte minns, smärtan var så outhärdlig.

Och så lider du av nål och sprutskräck?
– Min man Martin körde ut barnmorskan som snäste åt mig att jag kunde åka hem ifall jag inte tålde smärta och som med våld tryckte kanylen i min arm på ett ställe där jag inte hade bedövat mig själv med emlakräm.
Linda gråter nästan bara hon tänker på detta.
– Att ha nålskräck är visserligen pinsamt men så är det, jag bedövar alltid huden innan till exempel ett vanligt blodprov och trots det så kan jag svimma eller spy, jag får panik bara av att se nålar på tv. Förlossningsavdelningen visste detta, trots det beordrade denna elaka barnmorska en elev att sätta en kanyl i min hand. Eleven misslyckades trots många försök, min vänstra hand var som ett stort blåmärke och jag var panikslagen. Då slet barnmorskan till sig min högra arm och tryckte in kanylen på ett ställe som inte var bedövat.
– Som pricken över i stod tre elever runt min säng och studerade mitt elände samtidigt som jag kände mig så sårbar och så ynklig som alla kvinnor gör i det läget. Dessa personer nämns inte ens i förlossningsjournalen. Jag har ingen aning om vilka främlingarna var, fortsätter Linda.
Men till slut kom ändå en liten flicka ut.
– Jag hade andats lustgas nästan nonstop i tio timmar och fått epidural redan innan snittet. Men mitt inne i dimman hörde jag plötsligt ett väldigt behagligt ljud. Det var Olivia som grät. Sekunderna därefter såg jag henne och tryckte min kind mot hennes. Hon var så bedårande.

Tagna av: Hans Ericsson

Tagna av: Hans Ericsson

MAMA bilderna tagna av Hans Ericsson